Den där semestern alltså, den rusade förbi i en himla fart. Känns mer som att jag varit ledig i en långhelg än i 3,5 vecka?! Inte okej. Försöker dock låtsas som att jag fortfarande har semester, ser fram emot helgerna massor och ska försöka maxa vardagskvällarna plus lägga mig sent fast jag måste gå upp tidigt. 

Måste få säga en sak om vädret också, inte för att klaga men mer för att konstatera kanske? Det var åtta grader imorse och vi befinner oss i mitten av juli, galet! Tänk vad vi förstår vår lilla planet, blåsigt året om, lite snö på vintern. Fattas bara att vi låtsnar från omloppsbanan och svävar vidare ut i rymden. Eh förlåt, men blir alltid alldeles knasig i huvet när jag tänker på rymden och på hur stort det är och på om den (rymden) nånsin tar slut och vad som isåfall finns bakom slutet och hur det tar slut? Är det som en vägg? Och om det inte tar slut hur kan det inte göra det? Gaah, ska sluta tänka på det nu, tack hej. 

Läste förresten denna bok (bland andra) på semestern, gillade den!